Skip links

X tecken på barndomstrauma som påverkar ditt vuxna liv

Ibland kan ekon från barndomstrauman dröja sig kvar långt in i vuxenlivet och tyst påverka våra beteenden och känslor på sätt som vi kanske inte alltid märker. Att verkligen förstå hur dessa tidigare händelser formar dig idag är avgörande om du hoppas kunna läka och gå vidare. Så låt oss dyka ner i det intrasslade nätet av tidiga livserfarenheter—vad National Child Traumatic Stress Network hänvisar till som incidenter som orsakar djup emotionell stress, ofta med ärr som inte bara är mentala utan fysiska också. Denna artikel avslöjar flera tecken på att barndomstrauman fortfarande kan styra i ditt vuxna liv, med insikter från olika studier och personliga insikter för att hjälpa dig känna igen dessa tecken och hitta den hjälp du behöver.

Innehållsförteckning

1. Svårigheter med Emotionell Reglering

Kan vi prata om humörsvängningar ett ögonblick? Om du allt för väl känner igen känslan av att befinna dig på en känslomässig berg-och-dal-bana, kan barndomstrauma vara en bidragande faktor. Amygdalan och prefrontala cortex—ja, de delarna av din hjärna som hanterar känslor—kan förändras av traumatiska upplevelser (en studie av Teicher och vänner hade information om detta 2016). Människor som genomgått tumult i barndomen kämpar ofta med ångest eller depression som vuxna. Det är som att försöka hålla locket på en kokande kastrull. Terapi kan vara nödvändigt här för att utveckla färdigheter för att bättre reglera dessa nyckfulla känslor.

2. Relationer Utmaningar

Har du någonsin haft svårt att lita på någon? Du kanske vill skylla på barndomsupplevelser. Enligt Bowlbys attachment-teori är det avgörande att få en säker anknytning som ung för att kunna skapa starka relationer senare. Trauma kan förstöra det, vilket lämnar dig fångad i ett nät av ängsliga eller undvikande anknytningsstilar—Mikulincer och Shaver lade sitt förslag på bordet om detta ämne 2016. Terapi som EMDR eller KBT kan vara lösningen för att reda ut dessa knepiga relationsdynamik.

3. Låg Självkänsla och Självvärde

Vem av oss har inte känt att vi inte är tillräckligt bra ibland? För de med barndomstrauma i sitt förflutna verkar de ihärdiga känslorna av otillräcklighet hänga kvar som ovälkomna gäster. Folk på Journal of Traumatic Stress, som Miller och hans kollegor redan 2007, belyser hur dessa negativa självuppfattningar kan slå rot djupt och börjar från internaliserade budskap redan när vi var små. Att försöka jaga drömmar eller skapa en hyfsad självbild känns som att klättra upp för ett berg i rullskridskor. Att återbygga självvärdet kräver ofta professionell rådgivning och en dos av självmedkänsla.

4. Kroniska Hälsoproblem

Våra kroppar har märkliga sätt att hålla kvar stress—seriöst, vetenskapen säger det. Den välkända Adverse Childhood Experiences (ACE) studien avslöjade hur tidigt trauma är tätt sammanflätat med kroniska hälsobesvär, som hjärtsjukdomar eller autoimmuna störningar (en eloge till Felitti et al., 1998, för deras banbrytande studie). Det är som om kroppen aldrig släpper hög beredskap, konstant nedsliten av långvarig stress. Att hantera dessa hälsoproblem kräver ofta en blandning av medicinsk vård och stresshanteringsstrategier.

5. Missbruk

Det är inte bara en kliché; för många vuxna som upplevde barndomstrauma är att vända sig till missbruk inte bara ett val—det är en hanteringsstrategi. National Institute on Drug Abuse beskriver den tydliga länken mellan tidigare trauma och uppkomsten av substansmissbruk. Jag antar att det är ett sätt att dämpa emotionell smärta eller tysta plågsamma minnen, men det tenderar naturligtvis att förvärra problemet. Vad som behövs är behandling som adresserar både trauma och missbruk. Annars blir det bara en ond cirkel, eller hur?

6. Övervakning och Ångest

Känner du att du alltid är på helspänn? Det kan vara hyperövervakning som styr, något som tenderar att dyka upp bland traumasöverlevare. Föreställ dig att ständigt skanna dina omgivningar som ett rovdjur som väntar på att slå till—det är utmattande. En studie från Journal of Anxiety Disorders 2007 fann att många vuxna med traumatiska historier kämpar med detta ständiga beredskapstillstånd (Olatunji och sällskap, ni lyser på scenen här). Terapi och en dos mindfulness kan vara rätt recept för att dämpa volymen på de där ångestframkallade nervositeten.

7. Svårt att Koncentrera sig och Minnesproblem

Trauma kan ibland resultera i en hjärndimma som är svår att tränga igenom. Förhöjda kortisolnivåer, ett stresshormon som många av oss känner alltför väl, kan ställa till det i områden av hjärnan som är avgörande för minne och fokus. En djupgående studie av University of California (Anda et al., 2006) visade att personer med höga ACE-poäng ofta kämpar med dessa kognitiva problem—det är som att bära runt på en överlastad ryggsäck. Med tiden kan kognitiv rehabilitering och terapi hjälpa till att övervinna dessa hinder.

8. Undvikande Beteende

Låt oss vara ärliga, undvikande är en strategi som de flesta av oss har provat vid något tillfälle. För vissa med tidigare trauma har det blivit ett heltidsjobb—att undvika platser, människor eller saker som väcker dessa smärtsamma minnen. På ytan verkar undvikande som en snabb lösning, men om du gräver lite djupare föder den isolering och förhindrar läkning. Exponeringsterapi, som är en cool typ av KBT, hjälper individer att sakta men säkert möta och bearbeta dessa djupt begravda rädslor.

9. Perfektionism och Prestationsångest

Och sedan finns den andra sidan av myntet—de som känner behovet av att prestera tvångsmässigt, att jaga perfektion som om det vore den Heliga Graalen. Barndomstrauma kan så detta frö, vilket framkallar en drift att kontrollera och få godkännande som fattades under uppväxten. Vad som först verkar produktivt kan leda till utbrändhet—vad är egentligen poängen med all stress? Terapi kan hjälpa till att recalibrera självvärdet så det inte är bunden till prestationer utan istället främjar mer balanserade förväntningar på sig själv.

10. Svårigheter att Lita på Andra

Förtroende, eller bristen därav, tenderar att lämna ett betydande ärr från tidiga trauman. Att återbygga förtroende med vänner, familj eller partners känns som en uppförsbacke när livet har format dig till att förvänta dig det värsta. Att rota i dessa förtroendeproblem i terapi kan hjälpa—kanske lättare sagt än gjort, men det är en väg värd att gå. Att finna äkta relationer är inte omöjligt, men det kan kräva att man packar upp några djupt rotade mönster först.

Att navigera efterverkningarna av barndomstrauma kan skaka vuxenlivet i dess grundvalar. Att känna igen tecknen är ett självförstärkande första steg på vägen till läkning. För alla som läser detta och tänker, “Det här känns alltför bekant,” överväg att söka professionellt stöd. Att läka från trauma är absolut inom räckhåll; i själva verket börjar det hela med att erkänna vad som hänt och ta ärliga, proaktiva steg mot återhämtning.

Kickstarta din läkningsresa idag! Hapday-appen erbjuder skräddarsydda resurser för mental hälsa och stöd. Besök här för att lära dig mer och komma igång.

Referenser

  • Teicher, M. H., et al. (2016). Childhood adversity as a transdiagnostic risk factor for psychopathology in women: a study of convergent neuroimaging and DNA methylation data. Development and Psychopathology.
  • Mikulincer, M., & Shaver, P. R. (2016). Attachment in adulthood: Structure, dynamics, and change. Guilford Press.
  • Miller, T. W., et al. (2007). The neurobiological toll of childhood abuse and neglect. Journal of Traumatic Stress.
  • Felitti, V. J., et al. (1998). Relationship of childhood abuse and household dysfunction to many of the leading causes of death in adults. American Journal of Preventive Medicine.
  • Olatunji, B. O., et al. (2007). A meta-analysis of the effects of experimental provocation of anxiety and avoidance behavior. Journal of Anxiety Disorders.
  • Anda, R. F., et al. (2006). The enduring effects of abuse and related adverse experiences in childhood. European Archives of Psychiatry and Clinical Neuroscience.

Redo att förändra ditt liv? Installera nu ↴


Gå med i över 1.5 miljon människor som använder Hapdays AI-drivna verktyg för bättre mental hälsa, vanor och lycka. 90 % av användarna rapporterar positiva förändringar inom 2 veckor.

Leave a comment