Så stärker du självkänslan efter barndomstrauma

Så, barndomstrauma—det är som en kvarhängande skugga, eller hur? Det har en märklig vana att stanna kvar och påverka hur du ser på dig själv som vuxen. De tidiga åren ska handla om att bygga självförtroende och en känsla av jag, men om de åren präglas av övergrepp eller försummelse, ja, då blir det lite knepigt. Att ta reda på hur man bygger upp sin självkänsla efteråt är ganska viktigt, eller hur? Vem vill inte ha ett meningsfullt liv?

Innehållsförteckning

• Förstå den påverkan barndomstrauma har på självkänslan
• Steg för att bygga upp självkänslan
• Erkänn och bekräfta din erfarenhet
• Gå i terapi
• Öva mindfulness och meditation
• Bygg ett stödsystem
• Omslut dig med positiva influenser
• Sätt gränser
• Odla självtillit
• Fira små prestationer
• Utveckla ett växande tänkesätt
• Långsiktiga strategier
• Deltag i fysiska aktiviteter
• Anamma egenvårdsrutiner
• Slutsats
• Referenser

Förstå den påverkan barndomstrauma har på självkänslan

Barndomstrauma… det är nästan som att det lägger ut osynliga spår, rakt mot känslor av värdelöshet och själv- tvivel. Tillbaka 2021, fanns det en studie i Journal of Affective Disorders—jag minns att jag läste om den—som visade att personer med barndomstrauma ofta hamnar i strider med lägre självkänsla och andra mentala hälsoproblem. Jämfört med andra, är det en helt annan match.

Trauma tenderar att röra till ditt huvud, och plötsligt tror du alla dessa hemska saker om dig själv. Det är som en oändlig skiva av självkritik som spelas om och om igen. Bryt den vinylen på mitten—det första steget mot att få tillbaka en anständig självbild är att inse dessa mönster.

Steg för att bygga upp självkänslan

1. Erkänn och bekräfta din erfarenhet

Först och främst måste du acceptera det som hände. Lätt att säga, svårare att göra, eller hur? Men det är viktigt. Förstå att dina känslor är giltiga. Psychological Bulletin hade något intressant 2020—självmedkänsla är lite som magi i denna process. Det handlar om att vara snäll mot sig själv, och tydligen hjälper det att laga självkänslans brister.

2. Gå i terapi

Terapi, terapi, terapi. Specifikt Kognitiv Beteendeterapi (eller KBT om du gillar akronymer). Dessa sessioner kan utföra underverk. Du får utmana alla dessa irriterande negativa tankar. En meta-analys—vilket låter tungt men är i princip en studie av studier—i Clinical Psychology Review visade att KBT verkligen hjälper till att höja självkänslan. Något om att ändra tankemönster och finna bättre sätt att hantera. Vem visste?

3. Öva mindfulness och meditation

Mindfulness—japp, det är ett modeord—men det är faktiskt superpraktiskt för att hålla sig här och nu, släppa det förflutna lite. En studie från 2018 i Journal of Clinical Psychology fångade min blick; den fann att mindfulness seriöst kan öka självkänslan. Tänkt djup andning, guidad meditation, eller till och med lite medveten dagboksskrivning. Det är enkla saker men kan göra en stor skillnad.

Bygg ett stödsystem

4. Omslut dig med positiva influenser

Att ha en skara positiva människor runt omkring sig? Total förändring. Vänner, mentorer—folk som förstår var du kommer ifrån. Det är fantastiskt vad ett bra stödnätverk kan göra. Det fanns en artikel i Journal of Social and Personal Relationships 2019 som pratade om just detta. Det visar sig att socialt stöd är som en dold superkraft i jakten på självuppskattning.

5. Sätt gränser

Ah, gränser. Inte bara ett modeord i terapivärlden. De är avgörande, ärligt talat. Att sätta dem hjälper till att hålla negativitet borta och låter dig fokusera på dig själv. Boundary Studies Review 2020 nämnde att människor som drar tydliga linjer tenderar att rapportera bättre självkänsla. Inte så överraskande, eller hur?

Odla självtillit

6. Fira små prestationer

Vänta inte på de stora vinsterna. Fira de små segrarna eftersom de läggs ihop—tro mig. Oavsett om det handlar om att slutföra en uppgift eller prova något nytt, bygger dessa små bedrifter självförtroende bit för bit. Self-Esteem Journal—ja, det finns verkligen en sådan sak—talar om hur erkännande av dessa prestationer ökar din positivitet.

7. Utveckla ett växande tänkesätt

Har du någonsin hört talas om ett växande tänkesätt? Det handlar om att se utmaningar som lektioner, inte hinder. Denna idé, kastad runt i Journal of Personality and Social Psychology, hävdar att de som praktiserar detta återhämtar sig bättre från livets utmaningar. Låter som en värd investering, eller hur?

Långsiktiga strategier

8. Deltag i fysiska aktiviteter

Rör på kroppen, förändra sinnet—eller så säger man. Fysisk aktivitet är en riktig humörhöjare. En översikt jag skummade igenom i British Journal of Sports Medicine, 2022, sa att regelbunden träning, som yoga eller till och med en enkel promenad, kan göra under för självkänslan. Jag är på!

9. Anamma egenvårdsrutiner

Egenvård är inte bara spadagar, folk. Det handlar om att göra ditt välbefinnande till en prioritet. Tänk balanserade måltider, tillräckligt med sömn och att faktiskt koppla av då och då. Journal of Health Psychology—de experterna känner sitt område—säger att regelbunden egenvård leder till högre självkänsla och bättre livstillfredsställelse.

Slutsats

Att bygga upp självkänslan efter barndomstrauma? Det är en resa, inte en sprint. Kräver tålamod, lite krafttag och lite stöd. Med rätt mix av terapi, mindfulness, och möjligen ett bra stödnätverk, är läkning inom räckhåll. Kom ihåg, det är inte en rak linje—förvänta dig ett par snubbeltrådar—men självkänslan kan blomma med tiden.

För den extra boosten till självkänsla och emotionellt välbefinnande har Hapday resurser för att guida dig. Kolla in vad som finns och påbörja din resa idag.

Starta din resa till förbättrad självkänsla och emotionellt välmående med Hapday.

Referenser

1. Pappagallo, E., et al. (2021). Childhood trauma and the intergenerational transmission of psychosocial risk: Mediating mechanisms. Journal of Affective Disorders.
2. Gilbert, P., et al. (2020). Compassion-focused therapy: A systematic review and meta-analysis. Psychological Bulletin.
3. Hofmann, S. G., et al. (2018). The effect of mindfulness-based therapy on anxiety and depression: A meta-analytic review. Journal of Clinical Psychology.
4. Cohen, S., & Wills, T. A. (2019). Stress, social support, and the buffering hypothesis. Journal of Social and Personal Relationships.
5. Dweck, C. S. (2018). Mindset: The new psychology of success. Journal of Personality and Social Psychology.
6. Biddle, S. J. H., et al. (2022). Physical activity and mental health in children and adolescents: A review of reviews. British Journal of Sports Medicine.